I april 2019 flöt en dräktig kaskelot i land död på en strand vid Porto Cervo på Sardinien, med 22 kilo plast i magen — bärkassar, ett paket tvättmedel, ett rör av wellpapp där streckkoden fortfarande gick att läsa. Det är den sortens bild de flesta av oss förknippar med plastföroreningar: något som spolas upp på en strand, fastnar i ett nät eller driver omkring på öppet hav. Men plasten vi slänger hemma varje dag berättar en tystare historia. Plast på deponi ligger inte bara där i århundraden — medan den bryts ned avger den också metan, en växthusgas som är långt kraftigare än koldioxid, hela den tid den ligger begravd.

Vad händer med plast på deponi?

Så vad händer egentligen med plast på deponi? Oavsett om den ligger begravd eller är utsatt för solljus och luft bryts plast långsamt ned och avger metan och etylen — två kraftfulla växthusgaser — under hela den tid den ligger där. Processen påvisades av forskare vid University of Hawaiʻi 2018 och rapporterades av FN:s miljöprogram (UNEP).

Fyndet spelar roll eftersom det välter ett bekvämt antagande: att plast är kemiskt inert så snart den är slängd. Det är den inte. Varje plastbit som ligger på en deponi eller slängd i naturen är en liten, pågående källa till växthusgas — inte ett förseglat problem vi kan glömma så snart sopbilen varit där.

Den dolda kemin: hur plast bildar metan medan den bryts ned

Det tydligaste underlaget kommer från en studie från 2018 av Sarah-Jeanne Royer och kollegor vid University of Hawaiʻi, publicerad i PLOS ONE. Teamet testade de vanligaste plasterna — bland andra polyeten, polypropen, polystyren, PVC och PET — och fann att samtliga avgav metan och etylen när de utsattes för vanligt solljus, och att utsläppen ökade ju längre plasten hade legat och åldrats. Polyeten, polymeren i bärkassar och i en stor del av våra vardagsförpackningar, var den klart största utsläpparen i gruppen.

UNEP tog upp saken under rubriken “Double Trouble” och påpekade att metan håller kvar ungefär 86 gånger mer värme än koldioxid under en 20-årsperiod, enligt FN:s klimatpanel (IPCC). Det är en betydande multiplikator när man tänker på hur mycket plastavfall som ligger på deponier, utsatt för sol och luft, i åratal eller årtionden innan det ens är helt nedbrutet.

• Metan och etylen avges från alla vanliga plasttyper som testades — däribland polyeten, polypropen och PET — när de utsätts för solljus (Royer et al., PLOS ONE, 2018).
• Metan håller kvar omkring 86 gånger mer värme än CO2 under en 20-årsperiod, enligt IPCC-siffror som UNEP hänvisar till.
• Den årliga mängd plast som hamnar i havet väntas nästan tredubblas — från 11 miljoner ton 2016 till 29 miljoner ton 2040 — om ingenting förändras (Pew Charitable Trusts & SYSTEMIQ, Breaking the Plastic Wave, 2020).

Sveriges problem med metan från deponier

Det här är inget abstrakt problem som bara finns långt bort. Den brittiska regeringens Methane Action Plan från oktober 2025 satte målet att höja uppsamlingsgraden för deponigas till 85 % till 2030 — ett tyst erkännande av att en betydande del av deponimetanen fortfarande läcker ut i atmosfären i dag, även vid välskötta moderna anläggningar. Detsamma gäller deponier i Sverige och resten av Europa. Organisationer som Clean Air Task Force välkomnade åtagandet men noterade att planen saknar ett enda mätbart övergripande mål, vilket gör verkliga framsteg svåra att följa.

Vi märker att de allra flesta inte kopplar ihop “det jag slänger i soporna” med “växthusgasutsläpp”. Deponimetan hamnar inte på förstasidorna som ett oljeutsläpp — men det hör till samma kedja, som börjar med hur mycket plast vi köper, använder en gång och slänger.

När plasten slipper ut ur systemet

En del av den plasten når aldrig fram till deponin. I maj 2021 fattade containerfartyget X-Press Pearl eld utanför Colombo i Sri Lanka och sjönk efter att ha brunnit i nästan två veckor. Ombord fanns uppskattningsvis 1 680 ton plastgranulat, så kallade “nurdles” — omkring 75 miljarder stycken — som hamnade i Indiska oceanen och flöt i land längs Sri Lankas kust inom några dagar. FN beskrev det senare som landets värsta sjökatastrof, och forskare studerar än i dag effekterna på det marina planktonet.

Djurlivet bär en oproportionerligt stor del av kostnaden. Forskare vid CSIRO uppskattar att omkring 90 % av världens sjöfåglar nu har fått i sig plast i någon form, jämfört med under 5 % 1960 — och samma forskarlag räknar med att siffran når 99 % av alla sjöfågelarter till 2050 om utvecklingen fortsätter. Det är samma historia som kaskeloten vid Sardinien: plast försvinner inte när den lämnar våra händer. Den hamnar någonstans, i något.

Lifelong Deo är gjord av 100 % återvunnen havsplast. Designad för att hålla livet ut. Köp en gång och fyll på för alltid

Vad du faktiskt kan göra åt det

Inget av det här är skäl att känna sig maktlös. Varje plastföremål som återanvänds i stället för att bytas ut är ett föremål mindre som bryts ned på deponin — eller värre, i havet. Några ställen som är värda att börja på:

• Välj påfyllningsbart framför engångs där det rimligen går — deodorant, rengöringsmedel och hygienartiklar är en enkel start, just för att de byts ut så ofta.
• Kolla vad din kommun faktiskt materialåtervinner — alla plaster tas inte emot överallt, och felsortering skickar bra material till deponi ändå.
• Köp helt enkelt mindre plastförpackningar, inte bara “bättre” plastförpackningar — att minska slår fortfarande att återvinna.
• Stötta varumärken som namnger sina miljöpartner och visar hur de arbetar, i stället för att använda vaga “miljövänliga” formuleringar utan något bakom.
• Läs på om vad som händer efter soptunnan — när du förstår vart plasten faktiskt tar vägen blir det lättare att göra andra val tidigare i kedjan. Vår guide om hur lång tid plast egentligen tar på sig att brytas ned på deponi går igenom tidsramarna i detalj.

Var Lifelong kommer in

Det är precis det här problemet vi byggde Lifelong för att nagga i kanten. Varje såld applikator finansierar borttagning av 1 kg havsplast genom vårt samarbete med Seven Clean Seas. Våra Vibes-applikatorer är gjorda av 100 % återvunnen havsnära plast genom vårt samarbete med TIDE, i stället för nytt jungfruligt material. Och eftersom refillerna skickas som ett lätt pulver i stället för färdigblandad vätska minskar vår leveranskedja transportutsläppen med upp till 94 % jämfört med konventionella deodorantformat.

Vi påstår inte att vi löst deponimetanet på egen hand — det gör ingen produkt. Men en påfyllningsbar applikator, köpt en gång och påfylld i åratal, är en plastförpackning mindre som någonsin behöver hamna på en deponi. Vill du se hur systemet med påfyllningsbar applikator fungerar, eller utforska hela sortimentet på lifelongdeo.com, är du varmt välkommen.

Vanliga frågor

Ger plast på deponi verkligen upphov till metanutsläpp?

Ja. En studie från University of Hawaiʻi 2018, publicerad i PLOS ONE, visade att vanliga plaster, däribland polyeten, avger metan och etylen när de bryts ned i solljus, och att utsläppen ökar ju längre plasten är exponerad. Det sker på deponier där plasten inte är helt begravd och skyddad från luft och ljus.

Hur mycket metan kommer från deponier i Sverige?

Avfall är fortfarande en av de största kvarvarande metankällorna i Sverige och resten av Europa. Som jämförelse satte den brittiska regeringens Methane Action Plan från oktober 2025 målet att höja uppsamlingen av deponigas till 85 % till 2030 — ett tecken på att en betydande del av deponimetanen fortfarande undgår uppsamling i dag.

Hur lång tid tar det för plast att brytas ned på deponi?

Det varierar med plasttyp och förhållanden, men de flesta vardagsplaster tar årtionden till århundraden på sig att brytas ned helt på en deponi. Under hela den tiden kan plast som utsätts för solljus och luft fortsätta avge växthusgaser.

Kan återvinning stoppa metanutsläppen från deponier?

Återvinning bidrar till att minska mängden ny plast som skickas till deponi, men löser inte problemet ensam — felsortering och begränsad lokal kapacitet gör att mycket insamlad plast ändå hamnar i marken. Att minska den totala plastanvändningen och välja påfyllningsbara produkter tar tag i problemet mycket tidigare i kedjan.

Vilken är den största källan till plastrelaterade växthusgasutsläpp?

Plastens klimatpåverkan slutar inte vid deponin — att tillverka ny plast av fossila råvaror är koldioxidintensivt i varje led. Deponimetan är en länk i en längre kedja, och därför betyder minskad produktion och återbruk lika mycket som avfallshanteringen.

Adam Webb är grundare av Lifelong Deo, ett varumärke för påfyllningsbara deodoranter som arbetar för att ta bort havsplast genom sitt samarbete med Seven Clean Seas.